Internationella rymdstationen ISS – vad det är och hur du ser den från Sverige

Internationella rymdstationen, ISS, är för mig ett av de tydligaste bevisen på vad mänskligt samarbete kan åstadkomma när vi faktiskt bestämmer oss för att jobba tillsammans. Samtidigt som den rusar runt jorden i ungefär 28 000 km/h fungerar den som ett flytande hem, ett avancerat laboratorium och ett utbildningsprojekt i realtid. När jag först på allvar började nörda ner mig i rymden insåg jag snabbt att ISS inte bara är en “pryl på himlen”, utan en testplattform för allt vi drömmer om längre ut i solsystemet.

Om du vill ha en stabil grund innan du går djupt i detaljerna kring ISS rekommenderar jag att du först läser min mega hub Astronomi för nybörjare – allt samlat på ett ställe, eftersom den binder ihop mycket av det jag pratar om här.

Vad är ISS och vad är syftet?

ISS är en bemannad rymdstation i låg omloppsbana runt jorden, ungefär 400 kilometer upp. Stationen är ett samarbetsprojekt mellan flera rymdorganisationer och fungerar som ett laboratorium där man testar hur människor, växter, material och teknik beter sig i mikrogravitation. Syftet är både att göra forskning som är nyttig på jorden och att förbereda oss för längre resor till månen, Mars och ännu längre bort.

ISS har varit kontinuerligt bemannad sedan den 2 november 2000 – det är över 25 år utan avbrott, vilket är historiskt unikt. Normalt bor 6–7 astronauter och kosmonauter ombord samtidigt.

Vill du grotta ned dig i tekniska detaljer om moduler och uppdrag rekommenderar jag NASAs officiella ISS-sida. Samtidigt fungerar stationen som en pedagogisk symbol – när jag skriver om norrsken märker jag ofta att många blir ännu mer engagerade när de inser att ISS ibland syns samtidigt som ett svagt grönt slöjljus dansar över himlen.

Hur stor är ISS?

ISS är imponerande stor. Stationen mäter 109 meter från ände till ände – ungefär som längden på en fotbollsplan – och är 73 meter lång. Den väger över 420 ton och har en boarea på cirka 388 kubikmeter, ungefär som ett sexrumshus. De stora solpanelerna spänner ut 73 meter och är det som gör stationen så lätt att se från jorden.

Solpanelerna är också anledningen till att ISS ibland lyser intensivt starkt – upp till magnituden –4, vilket är ljusare än Venus och synligt även med lite stadsljus i närheten. Hur ljusstark den är beror på vinkeln mot solen och din position på jorden.

Stationen byggdes bit för bit under 13 år och kräver regelbundna “knuffar” uppåt eftersom den sakta sjunker mot atmosfären. Det är ett av de mest underskattade ingenjörsprojekten i historien.

När byggdes ISS och hur länge tog det?

Det första steget mot ISS togs 1998 när den första modulen, Zarya, skickades upp. Därefter följde ett långvarigt pussel i omloppsbana där nya moduler dockades, solpaneler monterades och laboratorier byggdes på plats. Man brukar säga att stationen var “i stort sett färdig” runt 2011, men det har hela tiden skett uppgraderingar och utbyggnader.

Det mest fascinerande är att den faktiskt byggdes medan människor bodde i den – som att renovera ett hus och bygga ut flera nya våningar medan du fortsätter att bo kvar. I mina guider om framtida natthimmel, som Stjärnhimlen 2026, påminner jag om att ISS också är ett tidsdokument om hur vi såg på rymden kring millennieskiftet.

Avstånd, hastighet och hur lång tid resan tar

ISS ligger förvånansvärt nära jorden – ungefär 408 kilometer ovanför markytan. Jämfört med månen, som ligger runt 384 400 kilometer bort, är stationen nästan granne med oss. Ändå är steget upp tekniskt svårt och kräver raketer, dockningsmanövrar och extrem precision.

Moderna rymdkapslar som SpaceX Crew Dragon kan nå ISS på ungefär sex timmar, ibland ännu snabbare. Under den tiden hinner stationen runt jorden flera varv, vilket gör att man måste mötas i exakt rätt ögonblick. När jag skriver om var vi befinner oss i galaxen gillar jag att påminna om att ISS i princip är första steget ut genom vår kosmiska ytterdörr.

Vilka nationaliteter samarbetar på ISS?

ISS är ett samarbete mellan USA (NASA), Ryssland (Roscosmos), Europa (ESA), Japan (JAXA) och Kanada (CSA). Astronauter från en lång rad länder har bott och arbetat där, och det gör stationen unik som politiskt projekt. På jorden kan relationer vara ansträngda, men ombord på ISS måste vardagen fungera.

Vill du se hur ESA beskriver projektet och deras bidrag rekommenderar jag att du läser på ESAs ISS-sida.

Hur lever astronauterna på ISS?

Vardagen på stationen är noga planerad. Astronauterna följer detaljerade scheman där forskning, underhåll, träning, möten med kontrollrummet och viss fritid varvas. De sover i små sovkabiner med sovsäckar, och vardagssaker som att tvätta sig eller äta kräver helt andra rutiner än på jorden.

Kroppen reagerar snabbt på låg gravitation, därför måste besättningen träna minst ett par timmar varje dag för att hålla igång muskler och skelett.

Forskning, experiment och varför ISS är viktig

Det som gör ISS ovärderlig är framför allt forskningen. I mikrogravitation beter sig vätskor, celler, flammor och material på sätt som vi aldrig kan återskapa fullt ut på jorden, vilket öppnar för nya rön inom medicin, fysik och materialvetenskap. Man studerar också hur människokroppen påverkas vid långa vistelser i rymden – avgörande inför framtida resor till Mars.

Ser man universum bättre från ISS?

Det är lätt att tänka att man ser “allt” bättre från rymdstationen, men svaret är mer nyanserat. Stationen slipper visserligen atmosfärens turbulens och ljusföroreningar, men den är inte byggd som ett gigantiskt teleskop. Däremot får astronauterna en unik vy över jorden, där vår planet framträder som en tunn blå skiva med ett skört atmosfärsskal.

Hur ljusstark är internationella rymdstationen och hur hittar du den?

ISS är ett av de ljusaste objekten på natthimlen. Vid optimala förhållanden kan den lysa med magnitud –4 till –5, vilket är starkare än Venus och alla stjärnor. Normalt är den runt magnitud –2 till –3 under en bra passage.

Till skillnad från stjärnor blinkar rymdstationen inte – den rör sig jämnt och stadigt. Ibland kan den plötsligt “slockna” mitt i passagen, vilket beror på att stationen glider in i jordens skugga. Det är faktiskt ett av de coolaste ögonblicken att se om du vet vad som händer.

För att förstå hur atmosfären påverkar din sikt – och varför vissa kvällar är kristallklara medan andra förstörs av flimmer – rekommenderar jag min guide om seeing och transparens. Och om du vill förstå magnitudsystemet som beskriver hur ljusstark ISS faktiskt är finns allt förklarat i guiden om magnitudskalan.

Tabell: månen och planeter du kan följa tillsammans med ISS

När jag är ute och tittar på ISS brukar jag nästan alltid passa på att visa familjen andra objekt samtidigt. Tabellen nedan ger en snabb överblick över de mest tacksamma objekten att kombinera med ISS-jakt.

Vill du gå på djupet med planeterna har jag guider för Jupiter och Saturnus.

Kan man fotografera internationella rymdstationen?

Du kan absolut fotografera internationella rymdstationen, men det är en utmaning. Stationen rör sig snabbt, vilket gör att du behöver noggrann planering, stabil montering och korta exponeringstider. Ett vanligt första steg är att fånga den som ett ljust streck över himlen. Vill du ta nästa steg finns tips i kan man se satelliter med teleskop.

Planer efter internationella rymdstationen – bygger man nya stationer?

ISS kommer inte att finnas för alltid. Planen är att stationen ska användas åtminstone in i början av 2030-talet, men därefter väntas privata rymdstationer ta över. Kommersiella aktörer som Axiom Space förbereder sig för att driva plattformar som tar emot forskare, företag och på sikt turister.

NASA arbetar också med Lunar Gateway – en planerad rymdstation i omloppsbana runt månen – som ett steg mot permanent bemannad närvaro längre ut i solsystemet. ISS är alltså inte slutet utan starten på något mycket större.

How-To: Så ser du ISS – steg för steg

Tid: 5–15 minuter att förbereda · Kostnad: 0 kr

FAQ